Själva solfångaren har blivit bättre men den stora skillnaden mot för 20-25 år sedan är systemtänkandet och datoriseringen som har höjt systemverkningsgraden från ca 40-50% till 80-90%!
Om man ställer frågan hur effektivt det är med solfångare kan svaret bli: -Jo tack... det blir skållhett!
När vi talar om effektivitet handlar det om hela kjedjan från fångare till lagring och distribuering av värmen. Med andra ord vill vi ta emot så mycket solvärme det går och använda den också!
Effektiva solfångare har det funnits i 20-30 år. En effektiv solfångare är en fångare som tar emot mycket sol per m2. De sista åren har tekniken förfinats och man kan ta ut omrking 20% mer värme än tidigare enligt Svesol, men dagens fångare är också tekniskt bättre och mer genomtänkta.
Den största skillnaden är datoriseringen och förändringar i tänkandet hur man lagrar och hanterar värmen eftersom det har visat sig att effektiva solfångare är bara halva lösningen. Datoriseringen innebär att man kan på ett exaktare sätt kontrollera laddningsförloppet och styra solvärmen så man kan ha största möjliga nytta av den.
Låt oss titta på ett modernt ackumulatorsystem med sol. Detta är ett standardsystem som vi monterar. Observera att den huvudsakliga värmekällan inte visas för att förenkla bilden. En komplett bild finns på Vilket värmesystem ska jag välja? Det kan vara ved, pellets eller värmepump. Normalt sitter det också en elpatron ungefär mitt i accumulatorn.
Denna ackumulator har dubbla tappvarmvattenslingor för att kunna använda solvärmen effektivt. Det gör att temperaturen inte behöver vara så hög i tanken utan man kan duscha vid lägre temperaturer ända ned till ca 30° men då får man spola sakta, men det fungerar! Observera att man bör inte understiga 60° i tankens övre hälft pga legionellarisken. Med slingor i tanken är den mycket liten så korta perioder kan man understiga 60°. Med en bivalent shunt kan man också välja automatiskt om man vill köra ut den nedre hälften först, som är solvärmd, till radiatorerna. Den ökar användningen av det solvärmda varmvattnet.
Den styrning vi använder kan också varvtalsreglera pumpen som hör till solfångarna. Det har avgörande betydelse eftersom solen kan gå i moln men lämna en del värme. Om pumpen går för fullt kommer det ner vatten som är för kallt och kan oftast inte användas. Regleras pumpen resulterar det i mindre mängd varmt vatten men hetare som går att styras in i systemet. Den funktionen är viktig för ett effektivt solfångarsystem.
Man kan utveckla systemet genom att montera en extern vämeväxlare mellan solfångarna och accumulatorn och på så sätt använda det solvärmda vattnet effektivare. Då kan man styra in varmvattnet längst upp i toppen på tanken så man slipper fördröjningen som uppstår med slinga i botten, eller mitt i tanken om vattnet inte är tillräckligt varmt för att användas högst upp. Denna lösning är fördelaktig om man använder flera tankar tillsammans. Man kan även styra det solvärmda vattnet direkt på radiatorerna eller golvvärmeslingor.
Dessutom kan med fördel välja till en tappvarmvattenautomat i stället för slingor för att förbättra varmvattentillverkningen vid stora behov och samtidigt behålla skiktingen.
Med bergvärmepump kan man förutom att välja olika platser i tanken och radiatorerna även välja att förvärma värmepumpens köldbärarvätska den sk brinevätskan som pumpas runt i borrhålet och "samlar" värme. Observera att det inte handlar om att förvärma borrhålet utan om att värma den ingående vätskan till pumpen. Resultatet blir en högre verkningsgrad.
Dessa varianter nämnda ovan som bygger på extern värmeväxlare är extra utrustning och kan fås mot pristillägg.
Sammantaget kan vi idag med modern teknik och ett mer utvecklat systemtänkande öka effektiviteten på anläggningen från 40-50% till 80-90%. Detta leder till att man kan ersätta så mycket som 30% av sitt värme och varmvattenbehov med sol. Vi kan alltså använda solen mycket mer när den lyser än tidigare! Och det var ju det som var meningen!
KJVVS