På denna fråga finns bara ett enda självklart svar och det är att du ska ha ett ackumulatorbaserat värmesystem.
Det var inte det svaret du ville ha, utan du ville veta vilket uppvärmningssätt du ska ha. Men låt oss ändå föra resonemanget färdigt. Oavsett vad du ska värma med ( förutom fjärrvärme ) ska du tänka ackumulatortankar. Du måste ju naturligtvis inte köpa en ackumulatortank, men du går miste om många fördelar!
Ackumulatorn är navet i ett värmesystem med olika ”satelliter” typ pellets, solfångare, värmepump, vedpanna mm som kan dockas till beroende på utrymme, vilja till eget arbete och vad man tror om framtiden. Du får ett flexibelt värmesystem som kan använda flera olika värmekällor samtidigt eller var för sig beroende på energipriser och dina förutsättningar.
Ett ackumulatorbaserat värmesystem är ett framtidssäkert värmesystem. Om energipriserna ändras och du vill ändra uppvärmning är det mesta redan färdigkopplat! Då blir det betydligt lättare och billigare att byta, än om du måste göra om allt en gång till.
Du får ett snålt värmesystem om du kombinerar med solfångare!
Du får också tillgång till väldigt mycket varmvatten om du gillar att bada eller duscha mycket.
1. Pellets
En pelletsbrännare är det enklaste och billigaste att byta till om man vill förändra sitt värmesystem. Man kan nå ett riktigt bra resultat i en gammal panna eftersom förbränningen är kopplad till brännaren och inte pannan. Pannan blir bara en passiv värmeväxlare, så frågan är bara om pelletsbrännaren kan brinna bra just i din panna. Därför så kan man köpa en brännare och prova en tid. Om man byter från el eller olja så tjänar man in en brännare på två år. Sälj den sedan och köp en värmepump om du funderade på det från början. Fastnar du för pellets köper du en modern panna till din brännare och ett pelletsförråd och eldar bekvämt och billigt! Det finns flera brännare som kan klara en månads eldning utan skötsel. Det finns helautomatiska pelletspannor som klarar sig NÄSTAN helt utan skötsel, men de är ganska dyra än så länge.
Du kan börja med ett veckoförråd bredvid pannan, utöka senare till ett månadsförråd eller en pelletssilo som fylls med slang från en lastbil. Du kan även köpa en pelletskamin och elda pellets i. Idag kan du välja på många modeller och några är vattenmantlade så att du kan ha"pannan" i vardagsrummet om du saknar pannrum! Pelletskaminer är ett mycket bra komplement till hus med direktel. Med en öppen planlösning kan man täcka upp till 80 % av värmebehovet med en pelletskamin. De arbetar mot en rumstermostat och sköter sig i stort sett själva. Naturligtvis måste du tömma aska och fylla på pellets vid behov.
Pellets och sol går utmärkt ihop! En pelletsbrännare fungerar bättre om den får arbeta mot en ackumulator. Då minskar antalet start och stopp vilket reducerar förbrukning och utsläpp något. Dessutom kan den vila större delen av sommaren, den tid på året då skorstensdraget är mindre bra och kan orsaka dålig förbränning i vissa fall.
2. Värmepumpar
Det finns tre sorters värmepumpar, luft/luft, luft/vatten och vatten/vatten.
Luft/luft
Som rubriken lyder så tar denna pump energin ur uteluften med en utedel, för över den till en innedel som sprider värmen. Många luft/luft-pumpar kan också leverera kyla på sommaren vilket kan vara viktigt för många. Denna produkt är en billig investering som betalar sig fort. Det är ett utmärkt komplement till ett hus med direktel. Men det finns några saker man måste tänka på. Det kräver en öppen planlösning för att luften ska kunna cirkulera på ett tillfredsställande sätt. Den värmer inte tappvarmvatten utan värmer bara luft. Verkningsgraden avtar med kyla. Blir det riktigt kallt drar den nästan lika mycket ström som den tillför.
När vi på KJVVS talar värmesystem, talar vi långsiktig helhetslösning. I detta passar inte den pumpen in utan man bör minst köpa en luft/vattenpump för att få ett heltäckande system. Luft/luft-pumpen kan inte anslutas till ett accumulatorsystem. Vill du använda solfångare kan man installera en varmvattenberedare förberedd för solfångare på 3-500 liter och koppla solfångare till den.
Luft/vatten
Denna pump påminner om den förra. Skillnaden är att i stället för att blåsa varmluft installerar man den som en panna som gör varmvatten både till elementen och till duschen. Den tar värmen ur uteluften och gör om den till varmt vatten. Den kopplas med fördel till en accumulator eller varmvattenberedare. Det första man ska tänka på är att denna pumptyp låter en del från utedelen. Ta noga reda på hur mycket den låter och förvissa er om att ni inte blir störda eller stör någon. Dagens pumpar är förhållandevis tysta men det är ändå en viktig detalj att tänka på.
En värmepump som tar energi ur uteluften har sin högsta verkningsgrad när den minst behövs och sin sämsta när den behövs. Det innebär att värmeanläggningen värms av bara el när temperaturen sjunker under -20°-25°. Den är visserligen billigare än en bergvärmepump, men den ger mindre besparing. Å andra sidan finns inget hål som kan frysa eller tappa vattenflödet. Det är mycket ovanligt men kan hända. En luft/vattenpump får en mycket bra kalkyl när energibehovet är stort, från ca 14 kW och uppåt, när man måste borra två hål eller flera till en bergvärmepump. Luft/vattenpumpen går utmärkt att använda ihop med solfångare.
Vatten/vatten
Under denna rubrik finns tre olika typer. Det är sjövärme, jordvärme och bergvärme. Man använder samma "panna" men drar slangen från pumpen åt olika håll så att säga. Principen är att man hämtar värme med en lång slang till pumpen.
Vatten/vatten-pumptypen ansluts med fördel till accumulator. Alla värmepumpar ger en lägre temperatur än en oljepanna vilket gör att det är en stor fördel med en större reserv av varmt vatten. Pumpen slipper ideliga start/stop vilket gör att mekaniken håller längre och det går mindre ström.
Alla värmepumpar har sin sämsta verkningsgrad när de ska göra varmt vatten. Det gör att själva varmvattentillverkningen med en värmepump kan bli DYRARE än med pellets... Detta gör att det är mycket fördelaktigt att installera solfångare till värmepumpen.
Solfångarna gör att det dyra varmvattnet ersätts med gratis sol. Värmepumpen får vila vilket förlänger livslängden. Värmekollektorn får vila vilket motverkar utkylning i marken eller i hålet. Det kan tom blir något mer värme i kollektorn i mark och berg vilket ger en liten höjning av verkningsgraden. Man kan även förvärma kollektorn med sol vilket ger en effekthöjning. Det räcker att man kan få in 5-6° vatten (!) från solfångarna så kan man förvärma kollektorvattnet som i regel är kallare.
All förläggning av kollektorslangar utomhus kräver tillstånd från kommunens miljökontor.
Sjövärme
Att förlägga kollektorslangarna i ett vattendrag har visat sig ge så stora problem så att vi känner att vi måste avråda. Att förlägga kollektorslangarna i ett vattendrag har visat sig ge så stora problem så att vi känner att vi måste avråda. Det är svårt att förankra och skydda slangarna och det är alltför många brustna slangar beroende på olyckliga omständigheter för att man ska kunna rekommendera den lösningen.
Jordvärme
Jordvärme har visat sig vara ett fullgott alternativ till bergvärme. I stället för att borra plöjer eller gräver man ner slang i marken. Men här gäller det att bedöma markens egenskaper rätt för annars fungerar det inte. Även här finns risker. Eftersom man lägger ner flera hundra meter slang i marken ökar risken för punktering till skillnad mot bergvärme där slangen är skyddad till 95%. Flera hundra meter slang innebär mycket mer vätska som kan läcka ut. Det kan vara vanskligt att bedöma jordens förmåga att avge värme vilket är ett minus. Lägger man slangen i trädgården får man räkna med att man kyler marken så man kommer en odlingsgräns längre norrut. Rent tekniskt kan man få problem med luftfickor i slangen som kan vara svåra att komma tillrätta med så förläggningen av slangen är av största betydelse. Luftproblem leder ofelbart till upprepade driftavbrott.
Bergvärme
Detta är den i särklass vanligaste värmepumpstypen. Med bergvärme hämtas värmen ur ett djupt hål på 100-150 meter. Fördelen är att slangen är helt skyddad, man har en stabil värmetillförsel under hela året till skillnad mot de andra pumptyperna. Risk finns, när det förläggs för många hål på för liten yta i ett villaområde eller man borrar för kort hål, att man får permafrost i berget. Då upphör pumpen att fungera. Det är ovanligt men det förekommer. Kommunens miljökontor måste också ge sitt godkännande innan man borrar.
3. Ved
En modern vedpanna måste anslutas till en ackumulator för att kunna elda överhuvudtaget. Dagens keramiska vedpannor har hög effekt och hög verkningsgrad vilket gör att man kan få en bekväm vedeldning. Att kombinera ved och sol är ganska populärt eftersom ackumulatorn redan finns i regel hos en vedeldare.
Vedeldaren får 6 månaders semester från vedeldningen och behöver inte hugga och kapa mer än 70-80% av vedmängden mot tidigare. Att byta en vedpanna från 70-talet utan ackumulator, mot en modern vedanläggning med solfångare kan mer än halvera vedförbrukningen. Halverad vedförbrukning är detsamma som halverat arbete!
Idag har priserna på energi stigit, så vedelning börjar bli intressant igen till och med för dem som eldar pellets. Du kan få ditt årsbehov klyvet och klart och levererat ända hem för runt halva pelletskostnaden. Det kan vara värt att veta.
4. Solfångare
Solfångare kan du alltid installera även om du är utan vattenburet värmesystem. Man kan ha två paneler kopplat till en sol-varmvattenberedare på 300 liter. Det är en investering som lönar sig på sikt och du kan glädja dig åt att kunna tvätta dig i vatten som är värmt utan någon som helst påverkan på miljön!
Du kan alltid installera solfångare på något sätt någonstans! Det mest ideala är ett tak, gavel eller vägg direkt i söder. Kan man sedan placeras solfångaren i 60° lutning har man den bästa förutsättning man kan ha! 60° gör att den är optimerad för höst och vår när solen står lägre. Under sommarmånaderna räcker det och blir över ändå........
Dagens solfångarsystem är så optimerade att du kan ersätta upp till 30% av kostnaden för värme och varmvatten, vilket är en betydande del. Sol är inte längre en marginell företeelse för teknikfantaster.
I regel installerar man en solfångarpanel eller ca 2,5 m2 per person. Det följer att man bör ha ca 100liter ackumulatorvolym per m2 fångare. Dvs att man har 10 m2 på fyra personer och minst 750 liter, helst 1000 liter i ackumulatortanken.
En av anlednigarna varför man vill ha relativt mycket vatten till solfångare är för att undvika att anläggningen går i "taket" för fort. Det blir svårare att ladda om tanken är het. Ju kallare vatten desto mer kan man ladda i praktiken! Vad hjälper det att solen skiner om du inte kan ladda tanken.....?
Sen vill man ju att varmvattnet ska räcka även om solen går och gömmer sig några dagar. Med 2-300 liter räcker det max två dagar sen är det slut. Det innebär att man behöver minst 500 liter och gärna mer.
Skilj också på solfångare som är ett etablerat namn på paneler för värmning av vatten och solceller som är den elektriska motsvarigheten. En kul detalj är att med solfångare kan du ta in kanske 8 gånger mer energi för samma investering. Om du har tänt på solceller, ta och räkna om och lägg in solfångare i kalkylen i stället.........
5 El
I alla system kan det uppstå driftstörningar. Därför måste du ha reservvärme och den pålitligaste och billigaste att investera i är en elpatron i accumulatortanken, pannan eller pumpen. Ditt hus är alldeles för dyrt för att riskera sönderfrysning! I så gott som alla värmepumpar av allt-i-ett-modell finns det elpatron i reserv liksom i många värmepannor och ackumulatortankar. Men inte i alla.
Om du läser detta och saknar en elpatron är det det första du ska investera i! Vi har alldeles för många trista erfarenheter av att folk slarvar med detta. Konsekvenserna kan bli hur dyra som helst därför att man inte ville betala ett par tusenlappar. Bättre "husförsäkring" finns inte. Ring oss så kommer vi direkt så du kan sova gott om nätterna!